Konsten att sova bort en halv jävla dag

Det är inte alls så svårt som man kan tro!
Prova med att vara uppe till klockan 4 på morgonen, gå och lägg dig i en varm och mjuk säng. Vakna klockan 14:30 av att ett okänt nummer ringer.

" -Ja, det är Arlbiiiin?" (i min trötthet ville inte tungan lyda)
"- Tja, vad fan gör du?" (Jonnes röst)
"- Öhh... sover?"
"- Haha, vet du vad klockan är eller?!"
*försöker fokusera blicken på vägguret, men ögonen är på tok för sömniga*
"- Nä, vad är klockan?"
"- Den är fan halv 3!!"
"- ....fuck."

Nu lär det ju inte gå att somna ikväll och jag kommer vara som en zombie i skolan imorrn... gah!
Eftermiddagen flöt på ganska bra ändå. Lite bildredigering, personligt brev-skrivande och lite springning (med en lat Sannah på cykel brevid som klagade över hur jobbigt det faktiskt var att cykla).

På tal om lathet, när i helvete ska jag ta tag i mitt fotograferande på allvar och köpa en EOS 450D med batterigrepp och en 70/200 millimeters glugg?
Snart. Väldigt snart. Jag står liksom inte ut med att fota med skolans sketna D40 med 18/55mm. Det går helt enkelt inte att ta bra naturbilder med ett sånt objektiv. Bilderna blir alldeles platta och tråkiga.

Oj, vad argt det här inlägget lät. Hehe, det var ju inte alls meningen!